Idag besökte vi äntligen en läkare som konkret kunde hjälpa oss med lillebrors magbesvär. Vi fick en lista på mat som han kan smaka på och en lista som han inte skall smaka på. "Nej" listan baserades på vad han tidigare hade gett symptomer på. Av banan fick han väldigt mycket utslag på kroppen och då sa läkaren att tomat, vindruvor, citrusfrukter, hallon och jordgubb var saker vi inte skulle testa. Läkaren föreslog mango som ny frukt men den måste vara ren mango. Vi skulle kolla på färdiga pureer men alla som jag hittils har hittat, innehåller citronsaft. Så tills vidare får vi skala färska mangon och antingen koka eller ge råa åt honom. Andra nya saker vi nu skall prova är squash och majsgröt. Risgröt skall vi också testa men endast för att han skall få en ny mjölk till kvällen men eftersom den mjölken är baserad på ris så måste vi först kolla om han tål ris. Den mjölken skall ge honom mer energi och kunde hjälpa honom med nattsömnen och eventuellt med dagssömnen också. Läkaren sa att han ännu har problem med magen eftersom han sover så oroligt. Dessutom kissar han mycket och det är ett tecken på att kroppen inte tål någon maträtt. Jag har funderat på orden vi har hört av läkare på bl a rådgivningen eller barnavdelningar. "Ojdå. Ja men några barn skriker mer än andra" eller "andra barn spyr nog mer än andra, det går nog om" eller "oj han sover inte. Han är en liten livlig person..". Inga av dessa ord tröstade mig. Jag har ett barn från förr, Tilda. Hon var frisk och nöjd som bebis. Hon sov, grät inte utan orsak. Hon åt allt man gav åt henne, inget gav magont. Det är normalt. Vår son har inte haft det normalt. Långt ifrån normalt. Och som mamma har jag märkt det. Sedan han var riktigt liten. Jag läste en annan mammas artikel om hennes bebis som hade väldigt svår reflux. Hon fick samma "tröst"ord som jag fick. Att det nog går om och att barn ropar ibland lite. Hon lade ner x antal pengar på olika undersökningar och läkare men fick inte den hjälp hon önskade. Sedan träffade hon rätt läkare som kom på att det är reflux som bebisen hade. Hon och bebisen fick hjälp och allt började gå mot det bättre. Vi har satt ner ungefär 1000€ på sjukhus resor, mediciner, undersökningar men aldrig fått den hjälp vi önskat. Läkarna har alltid sagt att allt måste baseras på fakta. Allt skall finnas svart på vitt för att man kan säga vad det är. Två råd som vi fick av en barnläkare var 1)"eftersom blodprovet inte visade tecken på mjölkallergi kan ni nu ge vanlig mjölk åt honom igen" Allergiläkarens svar till detta var "om barnet har allergin i tarmen, syns det inte i blodproven. Man ser det på ropet och bajset. Ibland på utslagen i ansiktet. Ge absolut inte vanlig mjölk åt honom" 2) efter att vi hade gett batat åt lillebror och han skrek en hel dag, nästa natt och var gnällig ännu följande dag, sade läkaren "fortsätt ge maten fast han skriker. Det kan ta upp till 2 veckor innan barnet vänjer sig" Allergiläkarens svar på detta "ett barn skall aldrig skrika mer än två dagar. Då slutar man med allt nytt och börjar om från början". Skrämmande om det finns barn som lider av detta vad läkarna tror sig veta och föräldrarna tror på vad läkaren säger utan att se hur sitt barn mår. Vi har haft turen och fått råd av många vänner och bekanta som varit i liknande situation. Tack otroligt mycket till er alla! Jag kunde hellre ha delat min 1000€ åt er, än att ha "spolat ner dom i wc byttan". Det står i tidningarna att barn inte skall ha allergier och man skall bara ge maten åt dom så vänjer sig nog kroppen. Det hörde ju vi också. Men allergiläkaren idag sade att man inte har en aning om vad detta beror på men man misstänker att det har att göra med vad mamma äter under graviditeten. Den saken kan man inte underskriva eftersom mitt första barn inte fått något när hon var bebis och samma matvanor hade jag med båda barnen. Läkaren sade att det kan ha och göra med vad mamma fått för medicin tex. Tilda kom ut med oplanerad kejsarsnitt. Lillebror satt felhåll och opererades ut planerat. Innan det fick jag antibiotika rakt in i ådran några dagar. Detta kunde ha orsakat en svag mage åt lillebror. Vem vet...? Men nu fortsätter vi sakta men säkert och kylskåpet samt torrskåpet är fyllt med nya grejer. Huvudknoppen är också fyllt med nya saker som vi skall testa på. Någon kanske tror att vi nu är en av dessa "dumma föräldrar som blinda tror på någon läkare". Kanske. Men nu har vi fått mera svar på 30 min än på 6 månader. Och det var 900€ billigare. Kanske vår lillebror blir riktigt bra någon dag. Att han kan äta allt han tycker om. Tills dess håller vi oss till dessa 5 stycken saker vi har på listan. Två av dom tål han nu redan. Kämpa mamma! Kämpa pappa! Och kämpa våra äldre barn som har tålamod med oss trötta föräldrar här hemma ❤️