Snart fyller vårt lilla russin 4 månader. Imorgon för att vara exakt. Han är som en helt ny bebis. Han gråter inte mer för ingenting. Han sover långa stunder på natten. Men....han sover inte på dagen. Vilket betyder att jag inte har sovit på snart 4 månader. Det börjar både kännas och synnas. Jag ser 10 år äldre ut i ansiktet, har ont i huvudet, glömmer saker och hittar ingen ro för varken hjärnan eller kroppen. Han sover på dagen i min famn. Eller i vagnen med endast då vagnen rör på sig. Så fast jag har Tilda på dagis, betyder det inte att jag får vila. Jag försöker nog få honom att sova, så han skulle vara på lite bättee humör. Så det hjälps inte annat än klä på sig löpskorna och få iväg. I 2 timmar. Visst är det skönt att få vara ute och samtidigt få motion men i ösregn eller kall blåst, känns det roligara att vara inne i sin egen säng och sova en stund. Jag har inte fått mycket hjälp just på den här fronten, att jag skulle själv kunna sova. Han har börjar sova bättre på nätterna eftersom han nu har börjat äta fastmat. Lite ropar han då han har ätit morötter men potatis är en ren favorit för både aptiten och magen. Får kanske köra med det bara en tid. Idag åt han en stor portion morot och potatis, drack lite mjölk till "efterrätt". Han nästan somnade i min famn så jag förde honom till sin egen säng. Där snarkade han redan efter några sekunder. Perfekt, tänkte jag!! Nu kan jag själv sova en stund innan jag hämtar Tilda från dagis. Efter att ha sovit ca 20 min, ropar han "maaaaaammmmaaa" i sing säng. Jag tar upp honom i famnen och han tittar på mig medan tårarna rinner ner längs kinderna. Så lägger han ögonen fast och somnar om. I den famn som känns tryggast för honom. Här kunde han säkert sova många timmar. Mammas lilla russin ❤️